Göm menyn

Nytt städsystem minskar miljöpåverkan

Flera projekt kring cyklar och elcyklar fick medel ur fonden för klimatkompensation. Men mest fick lokalvården som med ett nytt städsystem hoppas kunna spara tid, pengar och miljön.

Av totalt elva inkomna ansökningar beviljades åtta medel ur LiU:s fond för klimatkompensation och fick dela på sammanlagt 653 000 kronor. Det var, sånär som på några tusen, det som kom in till fonden under 2017. Flera av projekten rör cyklar, infrastruktur kring cyklar och inköp av elcyklar.
- Vi hade ingen riktad satsning mot cyklar, det var mest en slump att det blev så just i år, tror miljöstrateg Anna Karin Unger. Men det är roligt att de här initiativen kommer från verksamheten, utan påbud från centrala förvaltningen. Det verkar ju som att allt fler vill cykla.

Bild: Städsystemet visas på läsplatta, monterad på städvagnEtt projekt, som inte rör cyklar men som Anna Karin Unger vill lyfta fram för att det både är miljövänligt och för att det på ett tydligt sätt får in hållbar utveckling i utbildningen, handlar om ”miljövänligt instrument för proteinanalys för studenter på Clinicum”. Genom inköp av ett nytt instrument kan förbrukningen av och studenternas exponering för ämnet metanol minska.
- På det här sättet väcker man tankar hos studenter och får in hållbarhet som ett praktiskt moment i undervisningen, säger Anna Karin Unger.

Fonden för klimatkompensation är en intern fond som infördes 2011. Institutioner och anställda kan årligen ansöka om medel ur fonden för åtgärder som minskar universitetets energiförbrukning och klimatpåverkan. Fonden finansieras genom att flygresor som bekostas av universitetet belastas med en klimatkompensationsavgift om 250 kronor per ton utsläppt koldioxid.
Sedan fonden startades har inflödet till fonden minskar. 2011 var LiU:s totala koldioxidutsläpp 3 350 ton. 2017 hade det minskat till 2 629 ton.

Bild: Behållaren med pappershanddukar- Det betyder inte nödvändigtvis att vi flyger mindre, säger Anna Karin Unger. Men vi flyger så att vi genererar mindre koldioxidutsläpp. Det kan handla om flygplanstyp, hur långt vi flyger och också var i världen LiU just nu har samarbeten. Men det känns bra att vår påverkan på miljön blir mindre.

De riktigt stora pengarna fick lokalvårdsenheten som inför ett nytt städsystem på försök. Systemet Easy Cube testas nu i D-huset, där framför allt anställda finns, och i C-huset där framför allt studenter finns, för att kunna jämföra.
Systemet kommer från Essity (fd SCA) som levererar papper och hygienartiklar till LiU. Essity har, utan kostnad, satt in nya behållare (dispensers) för pappershanddukar, tvål och toapapper. I det nya systemet används skumtvål istället för flytande tvål och dispensern är rörelsestyrd så att det bara kommer en dos i taget. Det är mer hygieniskt, det går åt mindre tvål och skumtvål kräver också mindre vatten. I dispensern för pappershanddukar får man ut ett pappersark i taget (bilden till höger). Pappret är återvunnet och inte lika kompakt som det tidigare.

- Det innebär att det inte lika lätt blir stopp i toan, vilket händer ganska ofta när man använder handdukar istället för toapapper när det är slut, säger Sofie Alexandersson, chef för Lokalvårdsenheten. Dessutom kommer förbrukningen av pappershanddukar minska, idag går det åt helt absurda mängder.

I varje dispenser sitter en mätare monterad. Mätaren skickar signaler till en datainsamlingsenhet som sen skickar vidare information till läsplattor som finns monterade på lokalvårdarnas städvagnar (bilden överst). På det här sättet får lokalvårdarna information om var tvål, papper och handdukar är på väg att ta slut. Idag byts tvålbehållaren trots att tvålen inte är helt slut vilket betyder att man slänger mängder med tvål.
- Det vi också ser som en stor vinst är att lokalvårdarna kan använda tiden mer effektivt när de inte behöver gå runt och kolla om något är slut, säger Sofie Alexandersson. Lokalvårdarna äger sitt eget uppdrag och det blir mer professionellt. Vi städar ca 200 000 kvadratmeter med hundra lokalvårdare. Nu kan vi fördela resurserna på ett bättre sätt.

 

 

För att få ännu bättre underlag har man i dörren till toaletterna monterat sensorer som läser av, inte fotograferar, hur många som går in och ut (bilden nedan till höger).
- Värden och nyckeltal är ett bra underlag för att fördela resurserna bättre och förenkla arbetet eftersom systemet också innehåller arbetsinstruktioner. Underlaget kan också användas vid projektering för nya lokaler.
Testet ska pågå året ut och totalt ingår 110 toaletter i försöket. D- huset och C-huset har valts för att kunna se skillnaden mellan medarbetare och studenter.
Bild: Sensorn monterad i dörren- Systemet finns på bland annat flygplatser och nöjesfält men vi är det första universitetet i Sverige som har det. Målet är att alla byggnader på alla campus ska ha systemet. Vår övergripande ambition är att sänka mängden avfall på LiU. Det här systemet kommer att bidra rejält.

Lokalvårdsenheten har också fått klimatpengar för ett nytt städmaterial, ett mikrofibermoppgarn som innebär att man inte behöver använda några kemiska rengöringsmedel. I kombination med ultrarent vatten ger bra resultat visar mätningar som leverantören gjort.
- Det här gör att vi inte heller behöver impregnera våra moppar längre, vilket ytterligare minskar kemikalieanvändningen. Samma typ av mikrofiber finns för whiteboards så inte heller där behöver vi använda kemikalier.
Städkemikalier är inte bara en miljöfråga utan också en arbetsmiljöfråga.
- Det är inte bra att andas in städkemikalier. Kan vi begränsa mängden kemikalier så ska vi göra det.

Lokalvårdsenhetens höga ambitioner när det gäller att minska miljöpåverkan har uppmärksammats också utanför universitetet. När Linköpings miljönätverk tidigare i år utsåg årets miljöföretag uppmärksammades LiU:s lokalvårdsenhet som ”årets miljöaktivitet” där arbetet för att minska miljöpåverkan nämndes som en av faktorerna bakom utmärkelsen.
- Vi fick utmärkelsen i en av tre kategorier, säger Sofie Alexandersson. Det var jättekul! Tyvärr hade vi inte möjlighet att vara på plats och ta emot priset. Men vi hade tårtkalas efteråt på enheten.

Beslut om tilldelning av medel ur fonden för klimatkompensation (pdf)

2018-04-10
Text och foto: Elisabet Wahrby
Film: Helena Jalkner
Medverkande: Åsa Nibell, lokalvårdare


 


Sidansvarig: elisabet.wahrby@liu.se
Senast uppdaterad: Tue Apr 10 11:33:02 CEST 2018