Göm menyn

Kommunikationsdirektör med smak för utmaningar

Drygt tre veckor har gått sedan hon började tjänsten som LiU:s nya kommunikationsdirektör.
- Jag ville ha det här jobbet. Och mitt intryck är att jag är efterlängtad och har höga förväntningar på mig, säger Mariethe Larsson.

Mariethe Larsson

Det tycker hon om. Uppdragen hon har framför sig är stora, och det tycker hon också om.
- Jag gillar den typen av utmaningar, då är det som roligast att jobba eftersom man måste vara riktigt kreativ för att komma framåt.
Sedan Mariethe Larsson började har det varit många, många möten. Universitetet är en komplex organisation.
- Jag inser att det kommer att ta tid för mig att komma in i den. Om jag inte hinner ut tillräckligt snabbt till alla som vill träffa mig så beror det på det.

Samtidigt är den akademiska världen inte ny för Mariethe Larsson, tvärtom. Utöver egna universitetsstudier har hon varit informationschef på Länsstyrelsen Östergötland där många frågor har akademisk koppling. Hon var också med och planerade KSM- programmet (Kultur, Samhälle, Mediegestaltning) i Norrköping där hon även har undervisat. Dessutom var hon ett år på Vetenskapsakademin där hon var presschef för Linnéjubiléet 2008.
- Så jag är rätt bekväm med det akademiska, det är därför jag sökt mig hit. Det är en kul och spännande miljö. Forskningen, nyfikenheten ligger i mitt intresse som person, i den jag är. Jag tycker om att utmana tanken.

Kommunikation i alla former är hon van vid. Längre bakåt i tiden arbetade hon som journalist, däribland 20 år på Sveriges Radio, på slutet som redaktionschef. Med den bakgrunden, både som journalist och som informationschef på en myndighet, är hennes inställning klar vad gäller öppenhet och tydlighet.

- Mitt mål är att vi ska vara öppna och snabba i all kommunikation, det är en demokratisk fråga. Vi jobbar på en myndighet med statliga pengar som är allas egendom.

Mitt i det kaotiska med att börja ett nytt jobb har Mariethe Larsson ändå hunnit skapa en struktur för hur hon vill jobba under hösten. Som kommunikationsdirektör har hon flera stora frågor att ta itu med. En sådan fråga är att se över den externa och interna webbkommunikationen.
– Där kan mina erfarenheter av att ha jobbat med en nationell samordning av samtliga länsstyrelsers kommunikationsinsatser komma till användning. Numera har alla 21 länsstyrelser en gemensam webbplattform och ett gemensamt intranät.

En annan prioriterad fråga är att kartlägga hur resurserna vad gäller kommunikation på universitetet ser ut.
- Jag ser ett behov av att skapa en helhet i det arbetet, att vi alla går åt samma håll. Det finns många kompetenta människor inom området, jag vill ta reda på om resurserna används på rätt sätt och få en samordning i arbetet.
Under hösten arbetar universitetsledningen med en ny strategikarta. Den kommer att antas vid ett styrelsemöte i december och blir avstamp för en kommunikationsplan som är en tredje stor fråga att ta itu med.
- Utifrån den planen ska vi sedan fortsätta att jobba med att stärka universitetets varumärke.

Och vad menar då kommunikationsdirektören med detta fluffiga ord?
- Det handlar egentligen om vad folk får för tankar och känslor när de hör om eller tänker på Linköpings universitet. Är det positivt? Blir de nyfikna och lockade? Tänker de spetsforskning? Skitbra utbildning? Eller vad? Har vi nått ut med det vi är? Om inte Linköpingsbor, eller östgötar, eller svenskar, tyskar, eller japaner vet vad LiU är – ja då har vi ett problem. De ska veta vad vi står för.
I det arbetet finns inte bara de fyratusen anställda som har åsikter och förmedlar sin bild av universitetet, poängterar Mariethe Larsson.
- Vi har även våra 27 000 studenter, alla är de jätteviktiga bärare av varumärket.

Tavelupphängning hos Mariethe Larsson

Utöver alla stora strukturella frågor hon ska ta sig an på det nya jobbet finns det också en del, betydligt smärre, saker att hantera. Tavlorna i arbetsrummet till exempel. Däribland en av favoriten Ulf Lundkvist.
- Jag gillar den, man vet inte riktigt var man har henne, säger Mariethe Larsson (se bild).

Som för övrigt är 55 år, har två vuxna döttrar, är ordförande i HSB Östergötland och sitter med i styrelsen för Linköpings FC, själv har spelat fotboll tills korsbandet slets av, har bott ett år med sin familj i Australien, målar tavlor när hon hinner och – en oväntad talang – kan stå på ena axeln. ”En yogagrej”, förklarar hon.

Text och foto: Eva Bergstedt

2012-09-05


Sidansvarig: elisabet.wahrby@liu.se
Senast uppdaterad: 2012-09-05