Göm menyn

Han kan lösa spinnandets gåta

Han driver en webbsida om tal på inandning, spelar barockluta, har hållit föredrag på NASA, talar flytande tok pisin, samt var med och utvecklade den första kommersiella konkateneringstalsyntesen för svenska. Nu ska Robert Eklund lösa spinnandets gåta.

Robert i trappaHan ligger inte på latsidan, Robert Eklund, lektor i fonetik och docent i datorlingvistik vid Linköpings universitet. Hans CV är till dags dato 32 Word-sidor långt, 69 710 tecken.  Det innehåller allt ifrån en vårdbiträdesutbildning, till utbildning i renässans- och barockluta vid Royal College of Music i London, till studier i ryska och isländska, utbildning i lingvistik och kurser i hjärnscanning.
– Jag försöker roa mig bäst jag kan. Men jag har förstått nu att jag måste bli bättre på att sova. Jag brukade få febertoppar förut när jag inte gjorde det.

Luteriet började när han hörde Göran Fristorp framföra ”Come again sweet love”, på luta.
– Tidigare hade jag spelat piano, men är man inte känd innan man är elva är man dömd till ett liv som komppianist. På luta kunde man däremot börja när man är 21 och ändå bli framstående.

Han kom in på Royal College of Music i London, där han studerade renässans- och barockluta, sång och gamba. Men livet som frilansmusiker lockade inte Robert Eklund när det kom till kritan.
I stället började studerande han franska i Paris, och sedan musikvetenskap, ryska och nordiska språk i Stockholm, och så småningom lingvistik.

Ljudisolerat rumHan intresserade sig särskilt för talteknologi och datalingvistik.
– Exjobbet gjorde jag på Telia Research. De arbetade med att ta fram talsyntes, artificiellt tal, som ska efterlikna människans röst.
Robert studerade betoning i bisatser.
Han blev kvar på Telia Research när de började med konkateneringssyntes, som delar upp tal i ljudsegment som kan sättas ihop i olika varianter.
– K:t i Kalle uttalas ju annorlunda än K:t i kille.
Bland annat spelade hans arbetsgrupp in alla svenska halvstavelser, 11 000 stycken, för att få talet att flyta bättre. Inspelningarna skedde i TeliaSoneras ljudisolerade, ekofria inspelningsrum. (Bild till vänster).

Robert undervisar

År 2005 disputerade Robert Eklund vid Linköpings universitet med en avhandling i datalingvistik om så kallade disfluenser, ”oflyt i tal”, som tvekljud, pauser, omtagningar och dylikt. Disfluenser är av intresse när man ska få datorer att förstå normalt, mänskligt tal.
I dag är han formellt anställd på IKK/ASK som universitetslektor i Språk och kultur,
med inriktning mot Fonetik.
–Men jag "köps" till nästan 100 % av logopedprogrammet där jag undervisar i fonetik och akustisk analys, samt har kursansvar för ett par kurser på logopedprogrammets andra och femte termin.

På bilden till höger föreläser han om talets produktion och organisation på Linköpings universitet.
– Och det kan jag säga, man blir väldigt självmedveten när man föreläser om disfluenser, ”öhhh, ehh”, haha.

EEGRoberts hjärnaIntresset för språk och språkljud har tagit honom över hela världen. Han har bedrivit postdoktorala studier vid International Computer Science Institute i Kalifornien och föredragit om disfluenser och tal på inandning vid NASA. Han har bedrivit språkdatainsamlingar och studerat språket tok pisin i Papua Nya Guinea.

Och på hemmaplan gjorde han en andra postdoktorell studie med Martin Ingvar på Karolinska Institutet, där de tillsammans studerade just disfluenser ur ett neurokognitivt perspektiv, med fMRI-studier om hur hjärna processar ”eh”. (Bilderna här intill.)

Ett annat stort forskningsintresse har kretsat kring ingressivt tal, tal som produceras på inandningsluft.
– Många tror att det bara är i Sverige, och främst i Norrland som vi talar så, men det stämmer inte. I Argentina och på Färöarna kan hela fraser uttalas på inandning.
Robert Eklund driver en webbsida om fenomenet, och 2008 publicerade han en artikel om det. Ett avsnitt i artikeln om handlade om vokalisering på inandningsluft hos andra djur.
– Kattdjur har den egenheten att spinner både på in- och utandning.
Nu överfördes intresset för vokalisering även på djur.

Spelar inUnder vintern 2009 åkte Robert Eklund och hans flickvän till Dell Cheetah Centre i Sydafrika som volontärarbetare och hjälpte till med städning av inhägnader, löpträning, och matning av geparder. Men Robert hade också en annan agenda. Han frågade om han fick spela in ljud från en av geparderna.
– Där träffade jag Caine, världens snällaste gepard, och jag lyckades göra en av de bästa inspelningarna någonsin av en gepard som spinner. (Bild till vänster).

Redan innan resan hade Robert knutit kontakt med den tyske zoologen Gustav Peters på Forschungsmuseum Alexander Koenig i Bonn, som kanske är världens främste expert på kattvokaliseringar. Med Roberts inspelningar i bagaget påbörjade de ett forskningssamarbete, och de försöker nu ta reda på så mycket om katters vokala signalsystem som möjligt.
Jammar på lutaSedan dess har Robert Eklund fått forskningstillstånd från den namibiska regeringen för att bedriva vokaliseringsstudier på geparder och vildhundar vid N⁄a’an ku sê Foundation i Windhoek, Namibia. Han har också varit i Zimbabwe och studerat lejon.

Volontärarbete innebär ofta även socialt arbete, som att till exempel besöka barnhem som Gweru Orphanage i Zimbabwe. Robert Eklund tar gärna med sig ukulelen, (bild till höger).

lejon som ryterRobert Eklund och Gustav Peters har studerat geparders agonistiska läten (”arga ljud”), lejons rytande och vildhundars gläfsande – men fortfarande är det dock spinnandet som engagerar Robert mest. För trots att domesticeringen av katten tros ha börjat redan 10000 år f Kr vet man ännu inte hur katten gör för att frambringa spinnljudet.
– Det är så konsekvent och jämnt på in- och utandning, upp till flera sekunder på varje. Att ha ett så långt inandningsljud som vokalisering är väldigt speciellt.

Robert och lejonDe kattdjur som kan ryta – lejon, tigrar, jaguarer och leoparder – kan inte spinna, och tvärtom.
– Anatomin skiljer sig så att de som ryter har ofullständigt förbenade tungben med brosk, och de som spinner, men inte kan ryta, har fullständigt förbenade tungben.
Det gör att vissa forskare tror att gåtans lösning står att finna i tungbenet. Andra har koncentrerat sig på stämbanden. Rytande kattdjur har små "kuddar" i talröret, som vissa anser vara orsaken till att rytande är möjligt, men som omöjliggör spinnande.
– Men det håller inte som förklaringar eftersom det finns spinnande katter som också har de här kuddarna. Klart är i alla fall att spinnandet liksom mänskligt tal, skapas av luftströmmar från lungorna. Ljudet kommer genom strupen och går ut oftast genom näsan – det verkar inte möjligt att spinna särskilt bra med öppen mun, säger Robert Eklund.

NuRobert arbetar har Robert Eklund 230 filmklipp från Namibia som ska analyseras och klassificeras, det blir många timmar framför datorn. Men det är inte bara fascinationen inför olika typer av vokaliseringar som ligger bakom Robert Eklunds arbete. Det finns också ett djupt engagemang för djurens bevarande och välmående.
På Dell Cheetah Centre i Sydafrika och N/a’an ku sê Foundation i Namibia fångar man in och omplacerar geparder som riskerar skjutas av lokala farmare eftersom de river får. De geparder som ska placeras ut får inte vänjas vid människor, men geparder man håller för avel och som ”ambassadörsdjur” för att skapa positiva attityder i samhället, är tama.
Vågformsanalys– De som sköter de här djuren är experter på att läsa djurens beteende, svanshållning, kroppshållning och andra signaler, men de är väldigt intresserade av att lära sig mer om vad de ”säger”. Det kanske jag kan bidra med, säger Robert Eklund.
– Och så ska jag inte sticka under stol med att det vore roligt att vara den som löser spinnandets gåta!

 

Läs mer:

 

Text: Sofia Ström

Bilder:

1. Robert Eklund i Keyhuset. Foto: Sofia Ström Bernad

2. Robert Eklund i TeliaSoneras ljudisolerade, ekofria inspelningsrum. Foto: Johan Boye

3. Föreläser på Linköpings universitet. Foto: Sofia Ström Bernad

4-5. EEG på Karolinska Insitutet. Foto: Privat

6. Robert Eklund spelar in ljud från gepard. Foto/film: Elizabeth D. Duthie

7. Robert Eklund spelar ukelele för barn på Gweru Orphanage i Zimbabwe. Foto: Miriam Oldenburg

8. Lejon som ryter. Foto: Istockphoto

9. Volontärarbetet med lejon i Zimbabwe. Foto: Miriam Oldenburg

10. Analyserar ljudfiler. Foto: Sofia Ström Bernad

 


Sidansvarig: elisabet.wahrby@liu.se
Senast uppdaterad: 2014-02-28