Göm menyn

Tinnerbäckshuset format för forskningen

Bild: Utsikt från Tinnerbäckshuset. Foto: Emma Busk Winquist

I januari och februari i år flyttade delar av LiU:s psykiatriforskning in i det nybyggda Tinnerbäckshuset på Campus US. I byggnaden, som började planeras 2013, finns lokaler särskilt anpassade för modern och avancerad forskning och ett fikarum med en fantastisk utsikt.

– Jag sitter på 14:e våningen, högst upp i huset, och har en underbar utsikt över Eklandskapet.  I korridoren här uppe har man inrett med en soffgrupp och kaffemaskin. Där ser jag sköterskor och andra sitta och bara titta ut genom fönstret. Man inspireras och beundrar utsikten, berättar Markus Heilig, professor på Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper (BKV) och chef för Centrum för social och affektiv neurovetenskap (CSAN), över Teams.  

Huset han befinner sig i är det nybyggda Tinnerbäckshuset på Campus US. Det byggs i två etapper. Den första är klar och används sedan verksamheten flyttat in under januari och februari.

Bild: Entrén till Tinnerbäckshuset. Foto: Emma Busk Winquist

– Det är ett stort hus som, när det blir klart 2024, kommer ha en yta på 27 000 kvadratmeter. LiU finns på tre våningsplan och har cirka 1300 kvadratmeter, berättar Iréne Rydberg, fastighetskoordinator på LiU. Hon har jobbat med Tinnerbäckshuset sedan starten 2013 och sett till så att lokalerna utformas efter forskarnas behov. 
–  Psykiatrins tidigare lokaler var inte anpassade för modern psykiatrisk vård och forskning, säger hon.

Markus Heilig berättar att han är väldigt nöjd med resultatet.
– Ser man det från LiU-sidan tycker jag att vi har fått lokaler som är väldigt väl anpassade till våra behov. I den gamla kåken fick vi stuva in verksamheten i en redan existerande byggnad. Här har vi kunnat vara med i planeringen.  

Bild:Tinnerbäckshuset. Foto: Emma Busk Winquist

LiU:s delar av huset är alltså på olika sätt anpassade till forskarnas behov. Mest spektakulär är förmodligen professor Håkan Olaussons speciallaboratorium, som är helt avskärmat från elektriska störningar för att man ska kunna utföra känsliga mätningar.  Det nya huset innebär också bättre arbetsplatser för doktorander och postdoks.

Markus Heilig betonar att den nya byggnadens utformning även kommer att bidra på andra sätt.

– Folk underskattar hur viktigt det är att man tussar ihop människor med olika professioner, men det är verkligen affärsidén här. Att vi interagerar med varandra förbättrar kvaliteten på den kliniska vården och det ger ett värdefullt bidrag till forskningen. Just nu är möjligheten att interagera begränsad på grund av pandemin. Men vi fantiserar om en tid då vi kan träffas fritt.

Bild: Medarbetare i Tinnerbäckshuset. Foto: Emma Busk Winquist

Tinnerbäckshuset är ett passivhus och kommer att vara en av landets mest energisnåla sjukhusbyggnader.
Det har förstås funnits barnsjukdomar. Markus Heilig nämner oberäkneliga automatiska jalusier.
–  Och min första bakjour började med att jag inte lyckades komma till ronden för att jag inte kom ur hissen.

Pandemin gjorde inte bara att invigningsceremonin fick skjutas upp, även själva inflyttningen blev komplicerad, eftersom alla inte kunde flytta samtidigt.
–  Vår forskningskoordinator Ann-Charlotte Johansson gjorde ett fullkomligt obegripligt jobb när hon lyckades koordinera alla dessa viljor och få till en flytt. Det tog några veckor, men sedan var vi inflyttade på riktigt, avslutar Markus Heilig.

 

Text: David Isaksson
Foto: Emma Busk Winquist
2021-06-10


Sidansvarig: elisabet.wahrby@liu.se
Senast uppdaterad: 2021-06-10