Göm menyn

Engagerad miljöentusiast tar över

Han vill få saker gjorda, att det ska hända något. När Micke Nilsson tar över som UF:s nya miljösamordnare räcker hans engagemang, entusiasm och planer till hela universitetet.

Micke Nilsson, miljösamordnare. Foto: Anna NilsenPå bordet framför Micke Nilsson ligger ett vanligt vitt A4-ark. Här har han för hand skrivit ner det som han tycker är viktigast när det gäller miljön på LiU. Han går rakt på sak.
- Källsortering! Det är jätteviktigt! Det finns en miljöstation på LiU, vid A-husets norra gavel. Här står en container för osorterat avfall. Här hamnar allt, verkligen allt. När Ragnsells hämtar det kostar det LiU 1 200 kronor/ton.
Mickes tanke är att istället dela upp det osorterade avfallet i bland annat trä och metall. Då minskar avfallet och LiU sparar pengar.
- Antingen demonterar och sorterar man själv sitt avfall, eller så betalar man för att vi gör det. I Norrköping finns ingen container för osorterat och där går det bra ändå.

Det har hänt mycket på miljöområdet sedan Micke kom till LiU för 29 år sedan.
- Då hade vi en enda container till allt skräp och en jättemaskin som komprimerade det. 2004 började vi hämta avfall från olika miljörum ute på campus. Sedan dess har medvetenheten om miljön vuxit. Studenterna trycker på, frågar hur vi källsorterar och anställd har blivit mycket bättre på att sortera.
Men frigolit är en sak som folk fortfarande är osäkra på. Det är brännbart men ofta hamnar det i plastbehållaren. Eller på golvet bredvid.
- Det handlar om ren okunskap, säger Micke. Jag vill få upp ordentliga skyltar så att folk vet var de ska slänga olika saker. 

Micke har lärt sig genom learning by doing. Som tekniker på Post- och husservice arbetar han dagligen med avfallshantering. Det är också han som kör ut inkommande gods, allt som inte går att köra med eltruck i kulvertarna. Dessutom är Micke fackligt engagerad och ser flera områden där miljö och arbetsmiljö går hand i hand, saker som man kan göra som gagnar båda. Staket runt miljöstationen är ett sådant exempel.

- Vi har ständiga problem med stölder ur containrarna. Senast igår såg jag ett par fötter sticka upp ur en container, några barn som var där och rotade. Men det handlar inte bara om barn. När jag cyklar genom koloniområdet kan jag se LiU:s gamla grejer där, en diskbänk till exempel. Och gamla datorer stjäls också. Det är inte bra om de kommer i orätta händer, särskilt inte om inte allt innehåll är rensat.
Det kommer också folk och slänger grejer i LiU:s containrar. Att bara sätta lås på containrarna räcker inte.
- Då ställer de bara grejerna bredvid. Och vi kan ju inte bara låta det stå där, vi måste ta hand om det. Och betala för det.

Micke Nilsson, miljösamordnare. Foto: Anna NilsenFler saker står på Mickes göra-lista. Han tänker gå igenom statistik för att se om LiU lever upp till miljömålet att sänka det brännbara avfallet, som hämtas av Tekniska verken, med tio procent 2013 – 2015. Samma sak med UF:s miljöplaner från 2009 – har vi uppfyllt målen?
Han vill jobba med resandet inom LiU, få folk att resa mer med vår egen miljöbilsflotta, inte sina egna bilar. Nu finns två hybridbilar och i januari kommer två rena elbilar som går att köra i 19 mil innan man måste ladda.
- Det handlar inte bara om miljön, utan även sånt som försäkringar, säger Micke som också vill få fler medarbetare att använda de cyklar och elcyklar som finns att låna.
- Om vi får ett nytt Origo vill jag ha en cykelstation där anställda enkelt kan låsa upp och låna en cykel med sitt LiU-kort. Men det är ju på längre sikt.

Information till anställda och studenter är något Micke också vill satsa på.
- Nya studenter skulle kunna få miljöinformation via sina faddrar. Det handlar om att få in ett tänk och ett beteende. Matavfall till exempel, det återvinner nu också i Kårallen, på studenternas egen begäran.
Micke har redan tränat på det här med informationsbiten. När han ombads göra en presentation för lokalvårdarna om vad som händer med vårt avfall – ja, då gjorde han egen research på Händelöverket i Norrköping. Och så åkte han till Hammar i Närke, till SGÅ, Svensk Glasåtervinning, där allt återvunnet glas i hela Sverige hamnar. 
- Glas kan man återvinna hur många gånger som helst, berättar Micke. Visste du att tre av fem glasförpackningar du köper i affären är återvunnet?

Micke Nilsson, miljösamordnare. Foto: Anna NilsenMickes miljöintresse verkar genuint. Det känns tryggt när han nu tar över uppgiften som miljösamordnare efter Anika Agebjörn som går i pension. Överlämning pågår, men från 1 oktober får han stå på egna ben. Ett stöd har han dock i LiU:s miljöstrateg Annakarin Unger. De har ett nära samarbete och kommer att samordna miljöarbetet.

Hur ska ett bra miljöombud vara?
- En tusenkonstnär, svara Micke snabbt. Och miljömedveten såklart.

Kan du ge exempel på någon avdelning inom LiU som är särskilt bra på miljöarbete? Som skulle kunna tjäna som förebild?
- Det skulle väl vara min egen enhet, LiU-Service.

Lever du som du lär?
Ja, det tycker jag faktiskt. Jag har ett sommarställe vid sjön Järnlunden i Rimforsa. Det har jag byggt om till permanentboende och samtidigt gjort en del miljöarbete på huset. Till exempel en trekammarbrunn med miljöreningsverk, tillsammans med grannen. Det blir så rent att man kan släppa det rakt ut i naturen.

Har du inget dåligt miljösamvete?
- Det skulle väl vara det där med att jag jobbar lite ideellt med rally. Men nuförtiden kör jag inte så mycket själv. Och vi jobbar faktiskt med miljöfrågorna där också.

 

2014-09-23
Text: Elisabet Wahrby
Foto: Anna Nilsen


Sidansvarig: elisabet.wahrby@liu.se
Senast uppdaterad: 2014-09-23