Göm menyn

En plastförpacknings väg mot ett nytt liv

"Det är ingen idé att källsortera – allt slängs i alla fall sedan tillsammans och eldas upp." Har ni hört den förut? För att kolla hur det verkligen förhåller sig tog vi oss för att följa en plastförpacknings väg genom återvinningsvärlden. Här är hela historien!

Hämtlunchen är snart uppäten.
2.	Marita, lokalvårdare, tömmer återvinningskärlet
Mikael Nilsson, post och transport, kör förpackningarna vidare till återvinningsstationen vid A-huset, Campus Valla
4.	Tekniska Verkens bilar kör balar med plastförpackningar från Linköping till Swerec, i Lanna i Småland
5.	Här hamnar plastförpackningen på ett löpande band.
6.	Vår plastförpackning åker vidare på ett transportband förbi sensorer som läser av plastens täthet.
7.	Vår förpackning har nu hamnat i en stor plastbal, där den mals till flingor och högtryckstvättas.
Förpackningen packas i storsäck
9. Plastförpackningen återuppstår som ett återvinningskärl
  1. Hämtlunchen är snart uppäten. Förpackningen slängs i återvinningen.
  2. Marita, lokalvårdare, tömmer återvinningskärlet och tar förpackningarna till återvinningsrummet
  3. Mikael, post och transport, kör förpackningarna vidare till återvinningsstationen vid A-huset, Campus Valla.
  4. Tekniska Verkens bilar kör balar med plastförpackningar från Linköping till Swerec, i Lanna i Småland.
  5. Här hamnar plastförpackningen på ett löpande band. Allt som inte är plast går till avfallscontainern. Mjukplasten sorteras bort manuellt och säljs vidare till ett företag som bl a tillverkar sopsäckar.
  6. Vår plastförpackning åker vidare på ett transportband förbi sensorer som läser av plastens täthet. Tre sorters plast tas om hand; polypropen, polyeten och polyetentereftalat. Annan plast, som finns i små mängder, går till förbränning.
  7. Vår förpackning har nu hamnat i en stor plastbal, där den mals till flingor och högtryckstvättas för att få bort etiketter och eventuella matrester.
  8. Till sist torkas den och packas i storsäck för vidare försäljning till plastindustrin.
  9. Plastförpackningen återuppstår som ett återvinningskärl. Det nya livet har börjat!

Mer om Swerec:

Swerec, Skandinaviens enda industri för återvinning av blandade plastförpackningar från hushållen, startade 1986 och ägs idag av det tyska företaget Aran. Här återvinns 63 000 ton plast varje år, varav 43 000 är förpackningar från Sverige och Norge. Resten är industriplast.

Swerec ligger i Lanna i Småland, i närheten av Gnosjö-Gislaved och Anderstorp. Det är ett entreprenörernas paradis. Byn Lanna med 400 invånare, där Swerec finns, lär ha 40 företag.

- Och då handlar det inte om enmansföretag, säger Jesper Sundhall, inköpare på Swerec.

Jesper Sundhall, SwerecFöretaget började som en industri för att tillverka plastkvarnar, som mal ner plast. I början av 1990-talet kom en boom, när gamla läskebackar skulle bytas ut mot nya och de gamla skulle malas ner. Först for man runt med ambulerande plastkvarnar och malde ner backar. Så småningom gick verksamheten över från att tillverka plastkvarnar till att återvinna plast.

Idag återvinner företaget källsorterade plastförpackningar från Sverige och Norge. De har också startat ett projekt för att återvinna annan plast som slängs.

- Det som inte är förpackningar, slängs idag normalt i fraktionen ”brännbart”, säger Jesper Sundhall. Vi tycker det är synd att så mycket plast eldas upp, när den går att återvinna och använda på nytt.

Projektet går bra, säger han. Ett 20-tal kommuner är med och separerar den hårdplast som slängs och skickar den till Swerec för återvinning.

Bakgrund återvinning

Allt börjar med lagen om producentansvar 1994. Enligt den är alla producenter och leverantörer av förpackade varor skyldiga att ta hand om förpackningarna. För att lösa detta bildade de, via sina branschorganisationer företaget FTI, Förpacknings- och TidningsInsamlingen. FTI arbetar i sin tur med en lång rad underleverantörer, varav Swerec är en.

Massor med plastSå här ser det ut: Tidningar återvinns i Bravikens pappersbruk i Norrköping, pappersförpackningar i Fiskeby pappersbruk, Skärblacka. Metallförpackningar går till någon av tre anläggningar i Tranås, Halmstad eller Stockholm där järn och aluminium separeras. Glasflaskor och -förpackningar återvinns av Svensk Glasåtervinning AB som har sin anläggning i Hammar, Närke.

Om det står ”plast”, ”metall”, ”glas”, ”papper” på de olika containrarna på i ditt miljörum, så handlar det alltså om ”förpackningar” precis samma som på återvinningsstationerna som FTI driver och ansvarar för. Tidningar är ett undantag, de återvinns trots att de inte utgör förpackningar. Men även producentansvar för returpapper, som tidningar, är reglerad i lagen. Se mer på http://www.ftiab.se/

Här är korta filmer om återvinning http://www.ftiab.se/143.html

Några fakta:

Vi slänger 460 kilo per invånare och år. Det är lika mycket som 2004, dvs mängderna minskar inte.  (Inkluderar dock industriavfall).

Idag återvinns 32 procent av vårt hushållsavfall, det är betydligt mindre än t ex Tyskland och Belgien där mer än 45 procent återvinns. (enligt Robert Falck i boken Avfall Sverige)

Hur duktiga är vi?

  • Nio av tio tidningar återvinns.
  • Sex av tio flaskor är gjorda av återvunnet glas.
  • Aluminiumburkar och engångsplastflaskor återvinns till 86 procent, målet är att 90 procent ska återvinnas.

Tips:

Vill ni veta mer om återvinning inom LiU – kontakta Mikael på Post och Transport. Han berättar gärna och visar bilder och film.
E-post: mikael.nilsson@liu.se
Telefon: 013-28 40 94

 

Text: Anika Agebjörn 2014-04-03
Foto: Anna Nilsen, bild 3 och 4 i bildspelet är Mikaels privata bilder

 

 


Sidansvarig: elisabet.wahrby@liu.se
Senast uppdaterad: 2014-04-07