Göm menyn

Efterlängtat webbprojekt drar igång

Alla är överens – LiU behöver en ny webb. Och nu när projektgruppen för Ny LiU-webb 2015 är på plats, börjar arbetet på allvar.

Det finns stora förväntningar på projektgruppen som fram till 2015 ska arbeta med att bygga upp en helt ny LiU-webb. Ingen är nöjd med dagens webbplats, alla vill ha en ny.
Kommunikationsdirektör Mariethe Larsson- Det är en väldigt bra grund att bygga på, säger Mariethe Larsson, kommunikationsdirektör och beställare av den nya webben. Många kommer under arbetet att bli inblandade i projektet på olika sätt, i referensgrupper, arbetsgrupper eller liknande.

LiU:s nuvarande webb härstammar från mitten av 1990-talet. Den är i stor utsträckning uppbyggd utifrån universitetets organisation, på så sätt som alla företag och organisationer byggde webbplatser på den tiden. Den har sedan dess vuxit organiskt fram till idag, då det totalt finns omkring 3,5 miljoner sidor under liu.se. En stor del av webbplatsen kan mest liknas vid ett arkiv.
- Det är inte organisationen som ska styra webbplatsens struktur utan användarnas behov av att hitta och ta del av information. För att lagra data finns det andra, bättre lösningar.

Det Mariethe Larsson har beställt är en användarvänlig, målgruppsanpassad och tillgänglig webbplats. Fokus ligger på användarna – studenter, forskarvärlden och samhället, de vi samverkar med.
- Webben ska dels vara ett verktyg för oss själva. Men framför allt ska den vara relevant och till nytta för användarna, säger Mariethe Larsson. Människor lyfter inte telefonluren nu för tiden för att ta reda på saker, de kollar först på nätet. Och ungdomar idag har krav, de har inte tålamod med webbsidor som inte funkar, tar för lång tid eller är svåra i sina strukturer. Målgruppsanalyser blir därför en viktig del i arbetet, liksom att titta på hur andra, framför allt andra lärosäten, byggt sina webbplatser.

Den som ska hålla ihop hela det här stora projektet är Jan Svensson. Han har arbetat med webb och webbutveckling sedan år 2000, framför allt inom olika offentliga verksamheter. Senast på länsstyrelsen där han hållit ihop ett nationellt intranätprojekt som lanserades precis före semestern. Han har också utvecklat ett antal externa webbplatser, framför allt för Riksantikvarieämbetet. I botten är Jan Svensson kulturvetare med journalistisk inriktning, och har fortlöpande kompletterat detta med kurser i bland annat marknadsföring på webben.
Projektledare Jan Svensson- Jag måste börja med att orientera mig, jag har ju ingen tidigare koppling till LiU. Det finns en poäng i det eftersom jag kompletterar de övriga i projektet som är rekryterade internt och som känner verksamheten väl.

Vad som sedan tar vid är en behovsinventering, en analyserande fas både innehållsmässigt och tekniskt. Det handlar om att ta reda på vilka användarna är och vad de behöver få ut av webbplatsen. Men den nya webbplatsen måste också fungera för medarbetarna som ska underhålla den och fylla med innehåll.
- Det är viktigt att inte rusa på fel boll, till exempel genom att tidigt binda upp sig vid en viss teknisk lösning, tror Jan Svensson.

Användarvänlighet och användbarhet är två honnörsord som han ofta och gärna återkommer till. Fokus numera ligger på användarna, att kunna göra och utföra saker på webben, tjänster och funktionalitet. Ett exempel är sökfunktionen.
- Den blir lätt eftersatt eftersom det är ett så komplext arbete att bygga den. Men numera ställer användarna höga krav på sökfunktionen, de ska inte bara hitta det man söker utan också vägleda en på så sätt som Google gör.

En annan sak som Jan Svensson poängterar är att webben ytterst ska stödja universitetets strategiska mål.
- Det är ett bra stöd i utvecklingsarbetet och ett slags förverkligande av strategierna i praktiken, menar han. Webbplatsen är ingen isolerad ö, den ska kunna kopplas till strategier, verksamhetsplaner och webbpolicy. Om det finns en klar linje från verksamhetens mål, strategi för att uppfylla dem ända ut till gällande webbpolicy och den dagliga publiceringen, ska man i princip kunna motivera vad som ska lysas upp på startsidan vecka för vecka, ett utrymme som det ofta är stor konkurrens om. Webben ska också återspegla universitetets verksamhet och vara en plats där medarbetarna kan identifiera sig.
- Det handlar om att medarbetarna ska kunna identifiera sig med hela sin verksamhet och känna ett helhetsansvar, säger Jan Svensson.

I projektet måste man också hänsyn till sociala medier, som Facebook och Twitter. Liksom att allt fler använder sig av mobiltelefonen och surfplattor. Webbplatsen måste se vettig ut i andra typer av plattformar än bara dator.
- Ska man ha med allt eller selektera ut vissa saker som visas i mobil och surfplattor? Vilka målgrupper använder vad? Sådana saker måste vi fundera på också, säger Jan Svensson.
Grafisk form och design är en annan viktig fråga som kommer in senare i projektet. Designen ska stödja funktionen och leda användarna rätt på ett omedvetet sätt. Det skulle till exempel kunna handla om att ha olika färger för olika typer av verksamheter.
- Men det ska gå lätt och fort att hitta, summerar Jan Svensson. För många är webben det första intrycket av universitetet. Därifrån bygger man vidare på sin uppfattning om hela verksamheten.

En del av den nuvarande webbplatsen som inte ingår i projektet är den interna delen, det vill säga vår insida för anställda och studenter.
- Intranätet kommer som en naturlig följd, men det får bli nästa steg, säger Mariethe Larsson. Jag vet inte exakt när, det handlar både om resurser och energi. Det vi gör nu är att separera ut det som ska vara på insidan respektive utsidan. Men så småningom ser jag att det måste bli ett personaliserat intranät för hela LiU.

Däremot finns det en organisatorisk del i uppdraget – att se över webborganisationen. Idag finns ingen riktig förvaltningsplan eller förvaltningsstruktur.
Mariethe Larsson vill professionalisera webborganisationen för att samla kraft. De som är duktiga på webben ska jobba med det, men de måste ges förutsättningar att göra det mera samlat i sin tjänst.

- Att vara webbredaktör är idag ett yrke och webben är vår viktigaste kommunikationskanal, inte minst för att nå ut internationellt, säger Mariethe Larsson. Skriva för webben kan många få göra, men för att hantera informationen, paketera, administrera, bygga, utveckla och vårda strukturen ska vi ha utbildad personal som har tid och rätta kvalifikationer. För att ha råd och effektivt kunna kompetensutveckla personer som arbetar med webben måste vi också ha en smidigare organisation med ett rimligt antal. Annars får vi svårt att hänga med i den här världen som hela tiden tar nya steg.

Under de år det tar att ta fram en ny webbplats måste ju ändå den gamla leva vidare och hålla en bra standard. Däremot måste man väga utvecklingskostnaderna på guldvåg.
En uppmaning från Mariethe Larsson är att redan nu börja rensa i den nuvarande strukturen. Det underlättar sen när man ska besluta vad som ska flyttas in på den nya webbplatsen.
- Det som är gammalt och inaktuellt ska bort. Titta på statistiken! Har en sida bara haft en besökare de senaste åren kanske den redan nu ska tas bort.

Det kommer att krävas en hel del arbete av många ute på institutioner och fakulteter för att få en ny webb på plats, så många kommer vara inblandade det kommande året.
En ytterligare uppmaning från Mariethe Larsson till de som vill vara med och bidra till LiU:s nya webbplats är att delta i de arbetsgrupper och referensgrupper som kommer att skapas.
- Ta chansen! Du som tycker det här verkar roligt kan höra av sig till projektledaren Jan Svensson. Det är nu möjligheterna finns att vara med och påverka!


Text: Elisabet Wahrby

2013-08-27


Sidansvarig: elisabet.wahrby@liu.se
Senast uppdaterad: Tue Aug 27 11:40:36 CEST 2013