Göm menyn

Doktorander drabbas i nytt avtal

Medarbetare med tidsbegränsad anställning och doktorander är de som berörs mest i det nya omställningsavtal som gäller från 1 januari 2015.

Det nya Omställningsavtalet, som träffats mellan Arbetsgivarverket och de fackliga organisationerna Saco-S, ST/OFR och SEKO, ersätter det tidigare Trygghetsavtalet. Avtalet gäller även för oorganiserade. Avtalet reglerar omställningsstöd, det vill säga det stöd man som statlig anställd har rätt till i de fall man blir uppsagd på grund av arbetsbrist eller om ens tidsbegränsade anställning löper ut.

Krzysztof Marciniak, ordförande i Saco-S vid LiU.Några positiva nyheter i det nya Omställningsavtalet är att åldersgränsen för att få tal del av stödet höjs från 65 till 67 år. Avtalet omfattar också så kallade URA-anställda, exempelvis postdocs som Vetenskapsrådet sänder utomlands.
- Jag tycker också att det nu blir ett bättre sätt att betala ut ekonomisk förstärkning vid ny anställning med lägre lön an den anställning man haft innan man blev uppsagd på grund av arbetsbrist. Nu får man hela mellanskillnaden i 780 dagar som man kan plocka ut när man vill, ungefär som föräldraförsäkringen, säger Krzysztof Marciniak, ordförande i Saco-S vid LiU (bilden till höger).
Däremot är han inte nöjd med behandlingen av doktorander, eller utbildningsanställda som de kallas i det nya avtalet.

- Doktorandernas möjlighet att få stöd av Trygghetsstiftelsen minskar. Det är mycket olyckligt och jag förstår inte motiven bakom. Det kan knappast bero på ekonomi. Trygghetsstiftelsen går bra ekonomiskt.
Krzysztof Marciniak menar att tyngdpunkten i avtalet ligger nu på omställning och inte på trygghet, precis som namnet antyder.
- Avtalet uppmuntrar dock inte till rörlighet, tvärt om, det bromsar upp den akademiska rörligheten.

Men varför gick ni då med på avtalet?
- SULF, alltså förbund för universitetslärare, protesterade och reserverade sig mot avtalet. Men SULF är bara ett förbund inom Saco-familjen. För övriga förbund inom Saco-S och för de övriga parterna var detta inte en speciell viktig fråga. Och arbetslösheten bland doktorander är inte så hög och definitivt inte långvarig.

Vad är ditt råd till doktoranderna?
- Gå med i facket! SULF inför från 1 januari en inkomstförsäkring som täcker mellanskillnaden mellan a-kassan och 80 procent av den faktiska lönen även för de som inte får detta stöd. Försäkringen ingår i fackavgiften som kommer därför att höjas något efter årsskiftet. Många andra förbund inom Saco-S har också liknande försäkring.

Det nya avtalet utgår från två situationer: att man blir uppsagd på grund av arbetsbrist eller att en tidsbegränsad anställning löper ut. För tillsvidareanställda sker inga större förändringar mot tidigare avtal. För de tidsbegränsat anställda minskar möjligheterna att få stöd och utgår från hur länge man varit anställd. Ju längre anställning, desto mer stöd. Å andra sidan kan man få visst stöd redan efter två års anställningstid, till skillnad från den tidigare minimigränsen på tre år under de senaste fyra åren.

Dessutom införs begreppet ”funktionell arbetsgivare” när man beräknar kvalifikationstid, det vill säga den tid som krävs för att få olika typer av förmåner från avtalet. Tidigare var det möjligt att räkna all statlig anställningstid, nu räknas enbart anställningstiden hos den arbetsgivare man är anställd hos när anställningen upphör. En annan förändring handlar om pensionsersättning, alltså den ersättning man får under vissa förutsättningar om man blir uppsagd på grund av arbetsbrist. Tidigare fanns det möjlighet till pensionsersättning från 61 års ålder. Nu höjs gränsen till 62 år och dessutom krävs det särskilda skäl för att få den.

Doktorander må vara en liten grupp inom SACO-S. Men på LiU är de över 1 300, en tredjedel av den totala personalstyrkan. En av dem är Magnus Elfwing (bilden till höger). Han var med när SULF höll informationsmöte och blev både upprörd och provocerad.
- Så som de resonerade på mötet låter det som att det vi gör inte är på riktigt, de ser det som en utbildning, något vi gör för vår egen skull. Jag ser det som att det faktiskt är vi doktorander som driver och utför en stor del av forskningen i Sverige. Även mycket undervisningen drivs ju av oss, all labbundervisning till exempel. En stor del av den praktiska verksamhet drivs av oss doktorander. Men det räknas tydligen inte som arbete.

Magnus Elfwing, doktorand på IFM,Magnus Elfwing är doktorand på IFM, avdelningen Biologi. Hans forskning handlar om hur domesticeringen har påverkat stressresponsen hos kycklingar. Om ett halvår ska han disputera. Sen vet han inte vad han ska göra. Arbetsmarknaden för ”vita biologer” dog i princip när Astra Zeneca lade ner sin forskning.
- Att doktorandtjänsten är tidsbegränsad är ett faktum och något man vet när man ger sig in i det. Jag skulle kunna söka en postdoc-tjänst, men då skjuter jag bara problemet framåt ett par år. Sen är konkurrensen stenhård.

Att disputera är en helt unik situation, menar Magnus Elfwing. Ju närmare disputationen man kommer, desto stressigare är det. Och man känner sig ganska utsatt när man ska försvara det arbete man hållit på med i fem års tid.
- Det går inte att samtidigt försöka fokusera på att söka jobb. Nu ställs man dessutom utanför trygghetssystemet.
Argumentet, som också framfördes på informationsmötet, att doktoranderna är en så liten grupp köper inte Magnus Elfwing.
- Det känns som de offrar en hel grupp. Om vi nu är så få och arbetslösheten är så låg, vad spelar det då för roll om vi är med i systemet? Samhället uppmuntrar till utbildning, alla ska tryckas igenom universitetet. Men när man gjort det, då ställs man helt utan trygghet.

Randi Hellgren, HR-direktör på LiU. Utöver det centrala avtalet om omställning ska det även tecknas ett nytt avtal om lokala omställningsmedel vid LiU. Under året kommer LiU tillsammans med de fackliga organisationerna att skriva ett nytt avtal för hur dessa medel ska användas.
- Ambitionen är att arbeta med proaktiva aktiviteter för att undvika övertalighet, säger HR-direktör Randi Hellgren (bilden till vänster). Under de senaste åren har omställningsmedel enbart använts för delpensioner eftersom syftet varit att underlätta generations- och kompetensväxling utifrån LiU: s stora pensionsavgångar. Förutom delpension kan medel för lokal omställning användas till exempel för kompetensutveckling, dubbelbemanning, trainee-program, enskilda överenskommelser och outplacement.

När det gäller doktorandernas försämrade villkor i avtalet om omställning jämfört med villkoren i det tidigare trygghetsavtalet menar Randi Hellgren att det är rimligt att det finns en skillnad mellan dem som har tidsbegränsat anställningar, exempelvis doktorander, och tillsvidareanställda.
- Det är rimligt att tillsvidareanställda har fler och mer omfattande förmåner än tidsbegränsat anställda när det gäller omställning. Oavsett vilken anställningsform en medarbetare har så ingår olika typer av stöd och förmåner i avtalet om omställning. För statligt anställda är det Trygghetsstiftelsen som ger stöd och genomför aktiviteter i syfte att få nytt arbete. Trygghetsstiftelsen har för 2014 redovisat att 96 procent av deras kunder fick en lösning inom ett år.

 

Mer information om Omställningsavtalet finns på Arbetsgivarverkets sida

2015-01-12
Text och bild: Elisabet Wahrby


Sidansvarig: elisabet.wahrby@liu.se
Senast uppdaterad: Mon Jan 12 14:05:49 CET 2015