Göm menyn

Han har satt sin prägel på LiU

Universitetsdirektör Curt Karlsson går i pension efter drygt 40 år på Linköpings universitet.

Porträtt”Här verkar det inte vara mycket att göra”, tänkte Curt Karlsson för sig själv. Året var 1972 och han hade nyss tillträtt vikariatet som personal- och ekonomichef på Linköpings universitet.
Men det dröjde inte många dagar innan intrycket var ett annat.
– De första månaderna jobbade jag 70 timmar i veckan. Jag veckopendlade från Uppsala, och jag gjorde inte så mycket annat i veckorna än att jobba, berättar Curt Karlsson.
Precis alla personalärenden landade på hans bord, stora som små.
– Varje dag fick jag en så här tjock trave med dokument som jag var tvungen att underteckna, berättar Curt Karlsson och måttar en decimeter med handen.
I takt med att högarna minskade och åren gick så effektiviserades också hans namnteckning radikalt, (se bild nedan).

När vikariatet nio månader senare övergick i fast tjänst flyttade Curt Karlsson ut från studentrummet i Ryd och tillsammans med hustrun flyttade han in i en lägenhet med tornrum i det så kallade Miljonpalatset. Två år senare hade de hittat det ultimata drömboendet – bondgården utanför Mjölby där de bor än idag.
– Därifrån flyttar jag aldrig. De får bära ut mig!
Kristallkrononan som de hade i tornrummet i lägenheten har de dock aldrig hittat någon ny lämplig plats för. Den hänger numera i stallet.

NamnteckningDet är på bondgården Curt Karlsson ser fram emot att tillbringa dagarna efter pensionen. Långa, lata dagar på gården där han gärna hobbyodlar grönsaker och läser böcker. Han ser också fram emot att hinna tillbringa mer tid i fritidshuset på Västkusten.
– Jag har ingen ångest för att gå i pension, jag har jobbat färdigt. Jag är 67 år och är klar med att kliva upp tidigt på morgonen och sitta i sammanträden.
Det innebär dock inte att han blir direkt sysslolös. Curt Karlsson har ett uppdrag som partsdomare i arbetsdomstolen där han företräder arbetsgivarsidan. Han är politiskt aktiv i Folkpartiet i kommunfullmäktige i Mjölby och han är utsedd till vice ordförande i styrelsen för det kommunala bolaget Mjölby Svartådalen Energi AB. Han har dessutom just slutfört en utredning för regeringen om hur och i vilka former innovationsstödjande verksamheter bedrivs vid universitet och högskolor.
– Och jag tänker att jag nog kommer att fortsätta att ta på mig de uppdrag och utredningar som jag känner att jag brinner för.

Men nog kommer han att sakna mycket från LiU.
– Anledningen till att jag inte bytt arbetsplats på 40 år – vilket nästan framstår som lite perverst – är att LiU hela tiden varit en så fascinerande arbetsplats, jag har aldrig hittat något som låtit roligare.
De senaste 19 åren har han varit universitetsdirektör för Linköpings universitet.
– Särskilt kommer jag att sakna samspelet i ledningsgruppen, med rektor och tjänstemän. Att föra samtal på en hög intellektuell nivå, och att diskutera viktiga strategiska och taktiska frågor, har tilltalat mig.

Att även Curt Karlsson kommer att vara saknad framkom med tydlighet när kollegorna avtackade honom den 11 juni. (Se bilder nedan).

KompisarUnder åren har Curt Karlsson varit en del av många och genomgripande förändringar på universitetet. Två förändringar är han särskilt stolt över.
– Jag är stolt över att vi har lyckats utveckla en för universitetsmiljön unik, professionell personalpolitik och arbetsgivarfunktion. Vi kan se till både verksamhetens och individens bästa.
Han är också stolt över uppbyggnaden av Campus Norrköping.
– Även om min roll kanske inte var så stor i det hela så etablerade vi oss med stor hastighet och kraft i Norrköping. Vi lyckade skapa Sveriges vackraste campus i en del av Norrköping som tidigare var småkriminell och sunkig. Det är få förunnat att få medverka till en sådan stadsförnyelse.

Under åren har också skett förändringar som kommit utifrån, både till universitetets fördel och nackdel.
– Jag kommer till exempel ihåg hur det var 1993 när vi fick vidare ramar för lokalfrågorna och inte längre behövde gå genom Kungliga Byggnadsstyrelsen för att ”beställa lokaler”.
Helen DannetunSamtidigt fick universiteten möjlighet att bygga egna utbildningar - det tidigare stela systemet med så kallade allmänna utbildningslinjer som fastställdes av regeringen avskaffades - det var positivt för Linköpings universitet.
– Därför har det känts motigt att rikspolitiken på senare tid hyst allt mindre respekt för universitetens särart och behandlar dem som vilken statlig myndighet som helst för vilka alla regler helst ska kunna omfatta alla. Det skapar en uppförsbacke. En övergång till en annan verksamhetsform, till exempel som stiftelse, skulle kunna innebära en stor fördel.

BlommaFör Linköpings universitets centraliserade beslutskraft och policyer har varit vår styrka, menar Curt Karlson. Processerna går fort på LiU, vi kan snabbt ställa om vid nya omständigheter, och den enkla strukturen gör att det lätt går att samla de ledande befattningshavarna i samma rum.
– Man kan se oss som ett kavalleri, lätt att flytta och omgruppera. Det är vår styrka om man jämfört med äldre och större universitet som mer fungerar som artillerier som är tungrodda och bara skjuter åt ett håll i taget. Å andra sidan kommer de snabbt i kapp oss när de väl ställt om…
Framtiden bjuder på spännande utmaningar för LiU, tror Curt Karlsson. Till att börja med bör Linköpings universitet satsa ännu mer på grundutbildningarna.
– Vi har en självbild av att vi har Sveriges bästa grundutbildningar – och det har vi kanske – men som ett riksrekryterande universitet bör vi ändå jobba ännu hårdare med studentnöjdhet, innehållsmässig kvalitet, jobbchanser efter examen och så vidare. Det är viktigt att vi kan vara stolta över våra utbildningar utan att självbelåtenheten breder ut sig.

Nu lämnar Curt Karlsson över rodret till Kent Waltersson, som tidigare varit föreståndare för Centrum för kommunstrategiska studier, CKS.
Det sker med lätt hand.
– Nu ska jag läsa klassikerna. Jag börjar med Dostojevskij och känner en dragning mot Idioten, skrattar Curt Karlsson.
– Hade jag inte blivit universitetsdirektör hade jag kunnat ha haft en alternativ karriär som IT-testare. Jag har knäckt de flesta tekniska system, de bara brakar sönder. LiU-IT kommer att få det lugnt nu när jag går i pension!

 

 

Curt i hus


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Text: Sofia Ström Bernad

Foto: Sofia Ström Bernad, bilder från avtackningen samt kollage: Peter Modin.


Sidansvarig: elisabet.wahrby@liu.se
Senast uppdaterad: 2012-06-12