Göm menyn

Bilden av internrevisorn

Transportstyrelsen, Statens fastighetsverk och Riksrevisionen. Avslöjande om oegentligheter i myndighetssverige har satt internrevisorns roll på kartan. Rebecca Carlsson är LiU:s nya internrevisionschef sedan ett par månader tillbaka.

Bild: Rebecca Carlsson, internrevisionschef. En internrevisor ska inte delta i den operativa verksamheten. På universitetets organisationskarta flankeras universitetsstyrelsens blå ruta till vänster av Internrevisionen, till höger av LiU Holding. Administrativt är Rebecca Carlsson placerad under rektor, fysiskt sitter hon i Key-huset, löneförhandlar gör hon med universitetsdirektören. Men uppdragen har hon mot styrelsen.
- Det här är vad som styr mitt arbete, säger Rebecca Carlsson och lägger fram boken ”International Professional Practices Framework (IPPF). Det är de internationella regler, standards, förhållningssätt och uppförandekoder som internrevisorns ska förhålla sig till och leva efter.

Granskning är ett ord som Rebecca Carlsson inte gärna vill använda om sitt arbete. Hon föredrar att prata om uppdrag.
- Uppgiften är inte att sätta dit någon utan hur man kan förbättra verksamheten. I grunden handlar uppdraget om att hjälpa LiU att nå sina mål. Lagstiftningen måste självklart följas men man måste också vara lite pragmatisk.

Den 1 februari började Rebecca Carlsson på LiU. Innan dess har hon arbetat som externrevisor mot framför allt stora företag, på LFV där hon efter uppdelningen av verket byggde upp internrevisionen. Senast arbetade hon på Arbetsförmedlingen i Stockholm.
- En fantastisk arbetsplats! Där händer så mycket som allmänheten aldrig får kännedom om.

Med bostad i Linköping och arbetsplatsen i Stockholm blev det mycket tågpendling. Rebecca lärde sig allt om hur tågen gick. Och ifall de inte gick - hur man ändå tog sig hem.
- Jag kan sakna pendling också. Det gav mig mycket egen tid. Jag var tvungen att hinna med ett visst tåg men tiden på tåget gav tid för reflektion och summering efter arbetsdagen och förberedelser inför.

Vem ger internrevisorn arbetsuppgifter? Eller är det ni själva som bestämmer uppdragen?
- I grunden finns en revisionsplan. Den utgår från en riskanalys som kompletteras med att vi ser framåt, till exempel på nya förordningar som kan påverka verksamheten, vad som händer i omvärlden och vad som händer internt. Styrelse, rektor och andra i ledningen ger input till detta.
Alla uppdrag mynnar ut i en rapport där internrevisorn lämnar iakttagelser och rekommendationer. Också positiva. Något som internrevisorn ofta får höra är att ”vi håller på att göra om det här just nu. Kan ni inte göra revisionen efteråt”.
- Men det är i just det läger vi vill komma in. Vi ska inte hitta felen efteråt utan komma in tidigt, vara proaktiva, med råd och synpunkter, säger Rebecca Carlsson.

Är det inte känsligt att kritisera sin egen arbetsgivare?
- Så kan det vara. Media prenumererar ofta på myndigheters internrevisionsrapporter. Därför kan man noga välja vilka ord man använder. Skriver man till exempel ”undermålig” nappar media direkt. Man kan istället undvika förstärkningsord och välja ett ord som ”förbättringspotential”.

Blir det inte otydligt då? Om ni ser stora brister och skriver ”förbättringspotential”?
- Rapporten kompletteras alltid med muntlig kommunikation. Upptäcker man rena brottsligheter måste man vara tydlig. Internrevisorn har ingen plikt att polisanmäla. Men vi kan göra tjänsteanteckningar och diarieföra dem. Det är min plikt att signalera så tydligt jag kan.

Kan ledningen strunta i den kritik ni kommer med?
- Egentligen kan de inte det, då tar de inte sitt ansvar men tar stora risker. Det såg man ju i fallet med Transportstyrelsen. Är man mer rädd för media än för internrevisionen – då tar man inte sitt ansvar.

Bild: LiU:s Årsredovisning och revisorns internationalla regler. Den uppmärksamhet som internrevisorn i olika organisationer fått i media den senaste tiden – betyder den något för bilden av internrevisorn?
- Det tror jag. Fler blir nyfikna på yrket och ger bilden av internrevisorn som lite av ”stålmannen”. Jag tror också att fler styrelser inser vikten av internrevisorn.

Handlar arbetet mest om siffror?
- Det är mer regler och rutiner än siffror. Många internrevisorer är ekonomer men också statsvetare, jurister och ibland också systemvetare, som IT-resurs.

Vad är speciellt med internrevision inom ett universitet?
- Det många säger till mig är en utmaning är kombinationen akademi och förvaltning. Men jag gillar utmaningar så där kan jag förena nytta med nöje.

Är det viktigt för en internrevisor att inte bli för mycket kompis med andra medarbetare? Blir det svårare att granska någon man brukar gå på aw med?
- Man kan gå på aw, det är bara bra att nätverka för att få veta vad som händer i verksamheten. Man får försöka skilja på funktion och person. Däremot är det nog bra att inte sitta hos ledningen – då kan vi uppfattas som att vi är en del av ledningen.

Hur ska man vara för att vara en bra internrevisor?
- Nyfiken! En guru på området sa en gång att ”internrevisor är inte ett yrke – det är något man är”. Man ska vara öppen för det nya, bra om man är socialt lagd när man ska ge sig ut i verksamheten och lära känna den på alla plan. Den förutfattade bilden av den grå revisorns som sitter inne på sitt kontor – en sådan person hade nog haft svårt att lyckas i jobbet.

Har du varit med och upptäckt något som fått stora konsekvenser?
- Inga revolutioner direkt. Det har framför allt handlat om att hitta sätt att effektivisera. På ett av mina tidigare jobb kunde vi spara 200 miljoner kronor bara genom att effektivisera en process, ingen blev övertalig. Många blir rädda för att förlora jobbet om man effektiviserar. Men då kan man frigöra tid, ge utrymme för utveckling som gör jobbet intressantare. Alla har så stressigt på jobbet nu för tiden att tiden för utveckling sällan räcker till.

Vad kommer du att sätta tänderna i härnäst?
- Varje år gör vi institutionsgranskningar, en om året, där vi tittar på bland annat ekonomi, personaltäthet och säkerhetsrutiner. I år ska vi till Tema, det är ett sätt att visa oss ute i verksamheten. Vi ska också titta på nätverkssäkerhet, det ekonomiska underskottet hos vissa institutioner och ledningens åtgärdsplaner för det.

 

Text och foto: Elisabet Wahrby
2018-03-26


Sidansvarig: elisabet.wahrby@liu.se
Senast uppdaterad: 2018-03-26