Göm menyn

Miljövänligt labb prisas

Anna Malmström och Lars Gustavsson på Laboratoriet för organisk elektronik, ITN, får LiU:s miljöpris, som i år delas ut för fjortonde gången. Priset får de för initiativet att bygga upp två nya laboratorier med fokus på minskad energi- och resursförbrukning.

Bild: Anna Malmström och Lars Gustavsson vid det miljövänliga dragskåpetLaboratoriet för organisk elektronik, LOE, har vuxit så det knakar. På tio år har man gått från 30 medarbetare till omkring 130, från 30 olika länder. Laboratorielokalerna i Täppan var för ett par år sedan utnyttjade till sista kvadratmetern. Nu har man flyttat över Strömmen till nya lokaler i Pronova. Och det är här de nya miljövänliga och energisnåla laboratorierna finns.

– Lokalerna är inte helt klara ännu, men vi har smygstartat verksamheten, säger Lars Gustavsson, forskningsingenjör och teknisk specialist medan han visar runt i lokalerna tillsammans med kollegan och laboratoriechefen Anna Malmström. Till sommaren ska allt vara klart.

– Vi började bygga här sommaren 2019. Ungefär samtidigt var vi på en kemimässa i Stockholm och upptäckte de energisnåla och miljövänliga dragskåpen, säger Anna Malmström.

Bild: Dragskåpet som släcks och stängs automatiskt när man lämnar detPå grund av pandemin har det dragit ut lite på tiden. Men nu finns totalt 17 sådana dragskåp i lokalerna. Till bra pris dessutom eftersom upphandlingen gällde så många skåp. Skåpen är utrustade med närvarosensor som gör att frontluckan på skåpen stängs och ljuset släcks automatiskt när man lämnar dem. Den här funktionen innebär minskad energiförbrukning både vad gäller frånluftsventilation och belysning.

– Ett dragskåp kräver ständigt inflöde av luft, väldigt mycket luft, förklarar Lars Gustavsson. Lämnas de öppna går luften bara igenom och rakt ut.
– Ett dragskåp som lämnas öppet förbrukar mellan 20 000 och 25 000 kWh per år. Det är lika mycket som en medelstor villa, säger Anna Malmström. En bonuseffekt av att de dragskåp som inte används är stängda, är att forskarna slipper stå och arbeta i ständigt drag då tilluften inte måste flöda lika snabbt. 

Och det finns fler energieffektiva lösningar i det nya labbet.

  • Man återvinner värmen i frånluften, som annars bara skulle gå rakt ut. Det gör att man kan halvera förbrukningen av värmen i lokalerna.
  • Kemikaliskåpen är utrustade med brandspjäll som innebär att skåpen är en egen brandcell. Man behöver alltså inte bygga brandväggar inne i labben.
  • Avfall slänger man i ventilerade lådor placerade under dragskåpen så att det inte blir någon lukt från avfallet.
  • Dessutom är nästan alla möbler i de allmänna ytorna från Återbruket.

Bild: Anna Malmström och Lars Gustavsson i personalutrymmet möblerat med möbler från Återbruket– Vi är stora vänner av LiU:s Återbruket och har försökt möblera med inredning därifrån, säger Anna Malmström. Vi har inte lyckats hitta allt vi behövt men så långt det varit möjligt. Viss labbutrustning har vi köpt begagnat.

Lokalerna är 400 kvadratmeter stora och används för forskning inom organisk syntes av konjugerade polymerer, syntes av elektrolyter, syntes av batterikomponenter och karaktärisering och testning av framställda material och komponenter. Ingen undervisning sker i lokalerna. Omkring 35 forskare arbetar i labben och enligt dem är lokalerna mycket mer arbetsvänliga än ett ”vanligt” labb.

 

Miljöprisutdelningen brukar vanligtvis vara ett högtidligt, fysiskt evenemang med diplom, blommor och mingel. Av kända skäl blev utdelningen i år digital. Men även en sådan kan bli stämningsfull och trevlig. Uppslutningen var stor med rektor Jan-Ingvar Jönsson som prisutdelare. Enligt egen utsago – ett av de roligaste uppdragen som rektor.
– Det här är ett tillfälle att uppmärksamma de goda exemplen. Små saker kan få stor påverkan och man ska inte underskatta deras betydelse.

Vid prisutdelningen uppmärksammades också David Ekholm, universitetslektor i socialt arbete och postdoktor på Centrum för kommunstrategisk forskning, CKS med ett hedersomnämnande. Han får det för sina medvetna val av tjänsteresor då han året före pandemins utbrott vid resor i tjänsten valt digitala möten framför fysiska och tåg framför flyg.

 

Hur känns det att få miljöpriset?
– Överraskande och jättekul. Jag har sett och läst om priset men inte tänkt att det kunde vara något för oss. Nu har vi både fått bra laboratorier och ett pris, säger Lars Gustavsson.
– Jag känner mig stolt, säger Anna Malmström. Vi har skapat något som underlättar arbetet och också ger energivinster.

Både Anna och Lars tycker att de är ett bra team som jobbar väl tillsammans. Anna kan kemin, Lars tekniken, båda har de jobbat i laboratoriemiljö i många år. Vad driver dem att jobba med de här miljö- och energifrågorna?

– Vi har båda ett generellt intresse för miljöfrågor, det är viktigt att hushålla med resurser och jobba energisnålt. Vi har dessutom den tekniska kunskapen att kunna genomföra det, säger Anna Malmström.

– Vår avdelning får också själva stå för kostnaderna för energiförbrukningen. Att själv kunna pressa kostnaderna och använda pengarna till annat, är ett incitament, säger Lars Gustavsson. Annars smetas de här kostnaderna ut som OH-kostnader och man ser aldrig besparingen.

Är det såhär framtidens laboratorier kommer att se ut?

– Om någon står i begrepp att bygga eller renovera ett labb – kom hit och titta!, säger Lars Gustavsson. Och ska man ha nya dragskåp borde man propsa på att det ska vara sådana här.

 

Foto: Anna Nilsen

 

 


Elisabet Wahrby 2021-02-15




Sidansvarig: elisabet.wahrby@liu.se
Senast uppdaterad: 2021-02-15