Göm menyn

Nytänk på distans

Distansläget har gjort att lärare behöver tänka nytt kring sin undervisning och ersätta fysiska träffar och laborationer med ett upplägg som fungerar online. Mehdi Tarkian på IEI är inställd på att behöva justera upplägget löpande under sin kurs. Jonte Bernhard på ITN spanar på tekniska lösningar som hade underlättat för vissa typer av laborationer i distansläge.

Det har blivit en ny typ av vardag för många på LiU efter att distansläget trädde i kraft och Mehdi Tarkian på IEI har nu startat sin kurs Project Modelling. Fokus i kursen är att studenterna ska lära sig designautomation, ett sätt att arbeta för att effektivisera bort repetitivt arbete som datorn istället kan utföra automatiskt. Kursen har gått många gånger tidigare och har förbättrats och justerats över tid. Distansläget ställer till det, det hymlar inte Mehdi med.

– Det receptet som vi har haft innan har varit ganska genomarbetat och nu behöver vi vara väldigt flexibla och ta fram nya arbetssätt. Vi kan behöva arbeta om upplägget lite under kursens gång för att få det att fungera. Men läget är som det är och man får göra det bästa av det. Det viktigaste för oss är att kunna förmedla kunskapen så att det kommer studenterna till gagn, säger han.

Kursen flyttat in i Teams

Kursen har nu sitt nav i Microsoft Teams, där kursens ungefär 100 deltagare kan hitta kursmaterial, schema, leta efter labbpartners, diskutera och ställa frågor i olika kanaler. Föreläsningsmaterialet beslutade Mehdi och kollegorna att de skulle spela in i förväg.

– Eftersom jag inte provat att hålla liveföreläsning tidigare visste jag inte om jag skulle få det att fungera. Vi har spelat in material och med länkat till det i Teams. Studenterna kan titta på det och även att ta del av annat kursmaterial.

Skärmklipp från inspelad föreläsning.

Mehdi använde sig av en green screen, som tillfälligt satts upp i ett mötesrum på IEI, för att spela in sitt material.

Datorlabbar fungerar trots läget

Kursen innehåller även återkommande laborationer i datorsal där olika programvaran CATIA används för modellering och automation. Studenter har kunnat fjärransluta till datorsalarna på campus eller laddat ner en begränsad version av programvaran till sin egen dator. Under laborationens gång har de kunnat skriva upp sig på en hjälplista för att få dialog med Mehdi och de doktorander som arbetar med kursen.

Studenternas tankar?

Det är tydligt att det från en lärares situation finns många nya faktorer att tänkta över kring distansläget och kursens upplägg. Studenterna, då – vad tänker de? Återkopplingen kanske uteblir helt när man inte är fysiskt på plats? Mehdi får en idé.

– Jag ska nog starta en enkät och få in lite information kring studenternas första intryck och se om vi bör förändra något.

Mobila mätverktyg

Jonte Bernhard.Jonte Bernhard på ITN känner till goda exempel från kollegor på Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet (NTNU) i Trondheim om lite mer mobila laborationsmöjligheter – något han vill undersöka närmare framöver. Det handlar om att utnyttja mobil mätutrustning som kan kopplas studenternas egen surfplatta eller dator.

– En dator kan exempelvis fungera som ett oscilloskop, en surfplatta kan användas som avläsare för blodtrycksmätning eller att mäta i en elektronisk krets.

Studenter i Trondheim har fått köpa en väska med utrustning för cirka 2000 NOK som de kan använda för olika laborationer under utbildningen.

– Det kan man förstås tänka att det låter dyrt, men å andra sidan kan man jämföra med hur mycket kurslitteratur kostar. Det är inte riktigt som att använda professionell utrustning men studenterna får på ett bra sätt genomföra riktiga mätningar istället för simuleringar, säger Jonte.

– Hade man haft sådan utrustning tillgänglig på campus hade studenter kunnat låna hem den och kunnat göra laborationer hemma, så här i distansläget.

Studenterna gör analysen

Jonte ser flera andra möjligheter i rådande läge, när man får arbeta med vad man har. En är att använda data och mätvärden från en verklig laboration.

– Antingen med hjälp av en uppgift som någon annan har genomfört eller som läraren kan spela in och distribuera. Studenterna kan då få ta emot mätdata och analysera. Det viktiga är ju att de förstår vad som händer och varför.

Det är också en avvägning av vad som går att göra på distans och inte. Som lärare måste man noga tänka igenom vad varje moment, såsom en laboration, har för syfte. Något som inte är att förringa är utbytet som studenterna har med varandra.

–  Diskussioner studenter emellan och grupparbeten lär de sig väldigt mycket av. Det har ett värde. De duktiga lär sig genom att förklara för de som inte kanske har hängt med lika bra och de som inte har hängt med kan lära sig av de andra studenterna.


Karin Linhardt 2020-04-27




Sidansvarig: elisabet.wahrby@liu.se
Senast uppdaterad: 2020-04-23