Göm menyn

De testar kvalitetsmodellen

Från årsskiftet gäller en ny modell för att kvalitetssäkra högre utbildning i Sverige. På LiU testas modellen som pilotprojekt på 14 utbildningar. Ett av dem är Arbetsterapeutprogrammet.

Bild: Annika Lindh Falk, studierektor och Mathilda Björk, ämnesföreträdare.Regeringens nya system för kvalitetssäkring av högre utbildning innebär att lärosätena förväntas ta ett högre ansvar för arbetet med att säkra kvaliteten i sina utbildningar. Varje lärosäte ska ha systematiska processer, som Universitetskanslersämbetet, UKÄ, sedan ansvarar för att granska. En form av egenkontroll där, lite förenklat, UKÄ granskar att vi granskar oss själva på ett bra sätt.

På Linköpings universitet har man tagit fram en LiU-gemensam modell, kompatibel med existerande fakultetsorganisationer och med visst utrymme för lokala anpassningar. Modellen testas nu på 14 olika programutbildningar. Arbetsterapeutprogrammet är ett av dem. Mathilda Björk, ämnesföreträdare i arbetsterapi, och Annika Lindh Falk, studierektor på avdelningen för arbetsterapi ingår i den grupp om fyra personer vid medicinska fakulteten som testar LiU-modellen. 

- Det vi testar nu är om det fungerar att kvalitetsgranska ett utbildningsprogram med den här modellen, säger Mathilda Björk. Fungerar samma mall på alla nivåer och alla fakulteter? Frågorna i mallen är generella men utbildningarna är ju specifika.
Arbetet görs i flera steg. Först gör man en rapport där man utgår från nyckeltal och statistik, exempelvis genomströmning av studenter. I rapporten granskas utbildningen från olika aspekter och perspektiv som exempelvis måluppfyllelse, forskningsanknytning och jämställdhet. För varje aspekt och perspektiv finns en beskrivande del och en analys.
Rapporten ska därefter förankras i programutskottet, i Medfaks fall. Därefter sker en programdialog med representanter för institution och fakultet. Det mynnar ut i en handlingsplan som ska förankras och så småningom ska följas upp.

- Fördelen med den här modellen är att det blir ett arbetande dokument som i sig är kvalitetsgenererande, säger Annika Lindh Falk. Med den tidigare bedömningen, som UKÄ gjorde, var det bara när man fick omdömet ”bristande kvalitet” som man var tvungen att jobba systematiskt med en handlingsplan för att förbättra kvaliteten. Med det här arbetssättet förankras också arbetet längs vägen.
Syftet med pilotprojekten är att utvärdera modellen. Mathilda Björk och Annika Lindh Falk kan redan se några förbättringsområden.

- Vi märker att stödfunktioner på alla nivåer är viktiga i det här arbetet, säger Mathilda Björk. Till exempel för att få fram nyckeltal. Vissa tal finns på institutionsnivå, andra på fakultets- eller LiU-nivå. Systemen finns, men det behövs tydliga riktlinjer för vilka nyckeltal som ska användas och var de bäst plockas ut.
- Men på det här sättet blir ju modellen kvalitetsgenererande för hela LiU, även för stödfunktioner på alla nivåer, säger Annika Lindh Falk.

En annan fråga som dykt upp under arbetets gång är hur andra utvärderingar, exempelvis student-, medarbetar-, och doktorandundersökningarna samt kursutvärderingar ska tas in i det här arbetet.
- Optimalt vore att de länkas samman så att de kan bli ett sätt att utvärdera vår handlingsplan, menar Mathilda Björk.

Ekonomi och resurser är också ett perspektiv som arbetsgruppen diskuterat som ett perspektiv som inte finns med i rapporten.
- Att göra själva kvalitetsgranskningen kanske inte kostar mer än de inblandades arbetstid, säger Annika Lindh Falk. Men en handlingsplan kan mycket väl mynna ut i saker som kostar pengar och kräver resurser.
Jämställdhet är ett exempel, en aktuell fråga som UKÄ vill att man har med i sin kvalitetsgranskning.
- Om vi ska arbeta för bättre jämställdhet på programmet innebär det för oss att locka fler män till utbildningen, säger Mathilda Björk. Det kräver både resurser och pengar för till exempel marknadsföring.

Pilotprojektet på Arbetsterapeutprogrammet har pågått sedan i juni när man fick mallen. Under höstterminen har rapporten skrivits fram. Dialogen kring rapporten kommer att ske i mitten av oktober och vid årsskiftet ska allt vara klart.
- Det är viktigt att vi får en mall som är värd att jobba med, säger Annika Lindh Falk. Den ska vara tydligt och så bra att alla vill använda den.
- I ett bredare perspektiv hoppas jag att man med den här modellen kan ge ett mervärde och ökad samsyn kring kvalitetsarbete när processen förankras på institution och fakultet så tydligt längs vägen. Förhoppningsvis ger en kunskap om andra utbildningars handlingsplaner en möjlighet att göra gemensamma kvalitetsgenererande satsningar, säger Mathilda Björk.

 

Gruppen på Arbetsterapeutprogrammet som arbetar med pilotprojektet är:

  • Mathilda Björk, ämnesföreträdare
  • Annika Lindh Falk, studierektor
  • Vedrana Bolic Baric, programansvarig
  • Anette Kjellberg, universitetslektor

 

Handlingar som ligger till grund för arbetet:

LiU:s gemensamma modell för kvalitetssäkring av utbildning

Processbeskrivning av LiU:s modell för kvalitetssäkring av utbildning på grundnivå och avancerad nivå

 


Elisabet Wahrby Mon Oct 09 10:55:00 CEST 2017




Sidansvarig: elisabet.wahrby@liu.se
Senast uppdaterad: Mon Oct 09 10:55:54 CEST 2017