Göm menyn

Mindre städkemikalier

För ett par år sedan bestämde sig Lokalvården för att göra allt de kunde för att minska miljöpåverkan. Idag har flera kemikalier ersatts av städutrustning och enbart vatten. Och det blir oftast precis lika rent.

Lokalvårdare på LiU.Lokalvården, tillsammans med övriga serviceenheter på LiU, miljö- och kvalitetscertifierades 2006. Certifieringen kräver att man har koll på sina utsläpp. Men Lokalvården går längre än så. Att minska miljöpåverkan genom att minska på kemikalierna är något man jobbat med i ett par års tid nu.
- Vår verksamhet har ju en direkt miljöpåverkan, säger Sofie Alexandersson, chef för lokalvården (bilden nedan). Kan vi minska på kemikalierna är det bra både för miljön och för oss som arbetar här. Men det viktigaste är kanske mervärdet – känslan av att vi gör allt vad vi kan för att minska utsläppen.

Successivt har allt fler kemikalier helt tagits bort och ersatts med bättre städutrustning och vatten. Golvvård är ett exempel. När man införde en form av golvvårdsrondeller med mineraler sjönk kemikalieförbrukningen.
- Förbrukningen av golvpolish sjönk från 435 liter till 180 liter bara på ett år, säger Sofie Alexandersson. På LiU finns också mängder av stengolvsentréer. 2013 använde vi 24 liter stentvål. Året därpå 0 liter.

Att göra rent whiteboards är en stor uppgift för lokalvården. Medlet som används är så pass farligt både för människor och miljö, att det förvaras i låsta utrymmen.
- Här har vi successivt försökt minska användningen av rengöringsmedel genom att använda enbart microfibermoppar och vatten, säger Sofie Alexandersson. Arbetsmomentet kan bli något tyngre och ibland måste vi fortfarande använda rengöringsmedel men förbrukningen går ner.

Sofie Alexandersson, chef för lokalvården på LiUOckså för glaspartier används microfiberduken, helst inga fönsterputsmedel. Fönsterputsmedel innehåller ofta ammoniak och enligt Sofie Alexandersson blir ytan bara fetare ju mer medel man använder. Våra fönsterputsare använder Yes diskmedel för bästa resultat.
- Det blir rent ändå. Men kanske har man någon slags nedärvd känsla för att det ska lukta något efter man städat för att det ska kännas rent.

Vissa ytor kräver ändå någon form av rengöringsmedel. Trägolven i Key-huset till exempel, måste oljas. Men, genom att inte använda lika mycket rengöringsmedel har man kunnat dra ner på frekvensen. Numera oljas golven bara vart tredje år, jämfört med tidigare varje år.
- Om vi fick välja så hade vi varken trägolv eller textilgolv alls, säger Sofie Alexandersson. De kräver mer städning. Då ökar också driftkostnaderna.

Jämför man kemikalieinköpen på Lokalvården de senaste tre åren så ser det ut såhär:

  • 2012: 7950 liter
  • 2013: 4839 liter
  • 2014: 4543 liter

- Skälet till att den stora skillnaden mellan 2012 och 2013 är att vi började testa ett golvvårdssystem där två produkter kunde ersätta 5-6 olika produkter, förklarar Sofie Alexandersson.

Trenden i hela samhället går åt det här hållet, att minska kemikalieanvändningen i lokalvård. Andra lärosäten jobbar också åt det här hållet. Enligt Sofie Alexandersson kommer det mer och mer miljövänliga och biologiskt nedbrytbara produkter på marknaden i takt med att efterfrågan ökar. Även när det gäller maskinell utrustning går utvecklingen framåt.
- Men det är också viktigt att lokalvården är med från början när man planerar nya lokaler så att vi kan ta in de här aspekterna i planeringen också.


Elisabet Wahrby 2015-09-16




Sidansvarig: elisabet.wahrby@liu.se
Senast uppdaterad: 2015-09-16