Göm menyn

Fortsättning på FUF:en

Den så kallade FUF-utredningen föreslog fyra nya fokusområden med kärnan i Norrköping. Nu finns en rapport med förslag på nya utbildningar, nya forskningsområden och nya akademier.

Hösten 2013 presenterades internutredningen ”Linköpings universitets framtida utbildnings- och forskningsutbud”, FUF-utredningen, för universitetsstyrelsen. I den föreslog utredarna en satsning på de fyra, fakultetsövergripande profilområdena Välfärdens utmaningar, Samhällsbyggnad, Yngre barns lärande och Gestaltning, alla med kärnan i verksamheten i Norrköping.

Bild: Ingemar Grandin, lektor och programansvarig för kandidatprogrammet på KSMSedan dess har området Välfärdens utmaningar delats upp i två huvudspår; Äldres välfärd och Plats för välfärd. Och sedan ett år tillbaka har fem arbetsgrupper arbetat med att utveckla förslag till nya verksamheter.
Ingemar Grandin, lektor och programansvarig för kandidatprogrammet på KSM, har lett arbetsgruppen för Gestaltning och var också den som presenterade rapporten för styrelsen.

- Varje grupp har identifierat sina respektive innehållsfrågor. Men vi har också tittat på vad som förenar de olika områdena. Till exempel är våra förslag institutions- och fakultetsöverskridande. Samverkan är ett tydligt och bärande inslag, förslagen bygger på kompetens utanför LiU. Välfärd, lärande och gestaltning går igenom alla förslagen.

Inom området Samhällsbyggnad föreslår arbetsgruppen bland annat ett kandidatprogram i samhällsplanering, masterinriktning inom området Smarta Städer, masterprogram i samhällsplanering och masterprogram i bygglogistik. Ett arbete med att ta fram ett initialt block med kurser inom Smarta städer har redan påbörjats. I Norrköping finns flera utbildningar utan påbyggnad där samhällsplanering skulle vara en naturlig fortsättning, menar arbetsgruppen.

Arbetsgruppen för Äldres välfärd föreslår bland annat att det bildas en akademi för äldres välfärd och att ett postdoc-program utvecklas här för att underlätta rekrytering av yngre forskare till Norrköping.
Redan i dag finns forskningsinriktningar som bidrar till ökad kunskap om äldres välfärd. Men gruppen föreslår nya områden som rör människors tillit till välfärdsinsatser riktade till äldre, förekomsten av fattigdom bland äldre, hälsa och omhändertagande av kroniskt multisjuka äldre och en ökad satsning på tvärvetenskaplig forskning om vård och omsorg i hemmet.

I gruppen Plats för välfärd ser man tre utmaningar för framtidens välfärd:

  • Fler patienter, färre anställda inom vår och omsorg samt mindre ekonomiska resurser.
  • Användningen av IKT i hälso- sjukvård, egenvård och rehabilitering
  • Samhälleliga förändringar som påverkar vår och omsorg, till exempel migration, globalisering och socioekonomiska förändringar.

Det reser ett par centrala forskningsfrågor och teman.

  • Bästa modellen för att ge vård, omsorg och rehabilitering för rätt patient? Hur kan IKT-lösningar utformas för att stödja relationen patient och vård- omsorgsgivare?
  • Hur kan teknik designas så att den passar brukarna? Vad händer om vårdprofessionerna och utbildningarna inte tar den digitala revolutionen på allvar? Vilka aktörer ges då spelrum och vad får det för konsekvenser?

Gruppen föreslår också ett antal nya utbildningar inom området:

  • Globalmedicin
  • Specialistutbildning för sjuksköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter med särskild betoning på att arbeta i kommuner och primärvård/närsjukvård.
  • Coach/lotsar
  • Utbildning i vårdlogisik
  • Remeso kan bidra till att sätta välfärdsområdet in i ett bredare perspektiv.

I arbetsgruppen Yngre barns lärande har man konstaterat att de två lärarutbildningarna med inriktning förskola och fritidshem utgör akademiska återvändsgränder och ser behovet av ett masterår, dels som avancerad vidareutbildning för alla lärarstudenter i Norrköping, dels som möjlighet till meritering för forskarutbildning.
Dessutom bör samverkan med kommun, region och näringsliv stärkas. En fastare arena för det skulle kunna benämnas Akademi för yngre barns lärande, föreslår gruppen.

För att stärka utbildning, forskning och samverkan föreslår arbetsgruppen:

  • De akademiska återvändsgränderna byggs bort.
  • Förskollärarutbildningen och utbildningen av lärare i fritidshem kompletteras med en respektive två frivilliga terminer.
  • Ett masterår inom området utvecklas i Norrköping
  • Ett forum för pedagogisk förnyelse inrättas i Norrköping
  • En Akademi för yngre barns lärande inrättas i Norrköping.

När det gäller den geografiska placeringen av F-3-utbildningarna förordar gruppen en fortsatt tvåcampusutbildning.

Arbetsgruppen för Gestaltning föreslår att ett centrum för samhällsgestaltning inrättas med rollen att länka samman de olika gestaltningsverksamheterna inom LiU och med externa, publika gestaltningsverksamheter. Forskning och utbildning bedrivs inom olika institutioner/fakulteter med knyts samman genom gestaltningsorganisationen. Centrumet svarar för en kontinuerlig verksamhet av projekt som knyter samman de olika miljöerna, utbildning och forskning, LiU och externa samverkanspartners. Centrumet kan ha en nyckelroll i både de nya profilområdena kring välfärdens utmaningar och i förverkligandet av LiU:s samverkanspolicy.

När det gäller forskning vill gruppen utveckla gestaltning som metod inom fem områden.

  • Visualisering och informations- och kommunikationsdesign
  • Innehållsdriven gestaltning inom dokumentära gestaltningsformer
  • Mottagarperspektiv på kunskapsgestaltning
  • Välfärdsforskning för gestaltning
  • Gestaltning som pedagogisk metod

Gruppen har också en rad förslag på nya utbildningar inom området:

  • Nytt masterprogram i informations- och kommunikationsdesign (påbyggnad till GDK)
  • Nya tvärkurser för gestaltningsutbildningarna
  • Nya gestaltningskurser för andra utbildningar
  • Kurser som ingår som valbara kurser i ett stort utbud av program
  • Projektkurser typ Demola
  • Nya vidareutbildningar

- Förslagen i rapporten bygger på befintlig kompetens och styrka, strategiska kompletteringar inom ramarna för det som redan finns, säger Ingemar Grandin. Men man kan bara växa organiskt till en viss nivå. Sedan måste man ta beslut om att avsätta pengar och prioritera.
Enligt beslutet ger styrelsen rektor i uppdrag ”att med beaktande av universitets budgetmässiga förutsättningar och verksamhetsplanering driva arbetet vidare”.
- Det mest sannolika nu är att förslaget spelas tillbaka till fakulteterna eller styrgruppen att jobba vidare med, säger Ingemar Grandin.
Han tror också att profilområdena som pekats ut i FUF-utredningen har både utvecklingspotential och betydelse för LiU:s framtid.
- Men visionerna är större än vad som ryms inom befintliga ramar. Alla fem arbetsgrupperna upplevde att man inte var färdiga, det finns mer att göra.

Avrapportering från arbetsgrupperna för de olika profilområdena inom FUF (pdf)


Elisabet Wahrby 2015-03-13




Sidansvarig: elisabet.wahrby@liu.se
Senast uppdaterad: 2015-03-13