Göm menyn

Riskbedömning av laborativt arbete

Säkert laborativt arbete handlar om:

  • Tillgång till information om de kemikalier, mikroorganismer, gaser, utrustningar, tryck, spänning m.m. som hanteras.
  • Bedömning av risker och vilka moment som är riskfyllda med avseende på det sätt det arbetas, var det arbetas samt vilka förhållanden som råder på arbetsplatsen.
  • Vidta de skyddsåtgärder och försiktighetsmått som är nödvändiga för att eliminera/minska riskerna
  • Sunt förnuft!

Riskbedömning


Varför?

Ingen som vistas på labb ska riskera att skadas i arbetet vilket gäller patienter, anställda, studenter, gäster och servicepersonal. Verksamheten får inte heller orsaka någon skada på omgivande miljö. För att säkra att vård, forskning och utbildning ska kunna bedrivas utan störning är det också viktigt att skydda utrustningar och lokaler.

Alla myndigheter kräver riskbedömning och i samband med tillsyn, tillståndsgivning osv frågas alltid efter riskbedömningar. 

När?

Riskbedömning ska göras inför allt potentiellt riskfyllt arbete, vid planeringen, före inköp.

Riskbedömningen ska dessutom revideras när något ändras – koncentration, temperatur, material, strömstyrka, lokalens utformning, ventilationen osv. 

Vem?

Riskbedömningen ska alltid utföras av någon med kunskap om processen, arbetsmetoder och arbetsplatsen. Ansvarig chef ska ta del av och underteckna riskbedömningen.

Rutinverksamhet: Ansvarig för analysen, verksamheten.

Utbildning: Kursansvarig eller av studenterna som ett moment i kursen.

Forskning: Den som planerar experimentet/försöket tillsammans med en eventuell handledare. 

Hur?

  1. Beskriv de inneboende riskerna med använda kemikalier, utrustningar, organismer m.m.
  2. Identifiera risken för exponering, samt risk för skador på lokaler och utrustningar samt omgivande miljö utifrån det sätt det arbetas på. Hur använder jag utrustningen, kemikalien, hur arbetar jag, vilka förhållanden arbetar jag under, vad övrigt hanteras i labbet. Vilka risker gäller mig i normalfallet och vid driftstörning, olycka, ventilationsbortfall, elavbrott, brand. I regel ska hela hanteringen bedömas från inköp/installation, transport, hantering, avfallshantering osv. I de fall endast en del av processen/experimentet ingår ska det tydligt anges hur riskbedömningen är avgränsad och var man kan hitta information/riskbedömning av övriga delar.
  3. Uppskatta och värdera riskernas storlek
  4. Ange vilka skyddsåtgärder behövs och sprid informationen om risker och skyddsåtgärder till alla som berörs.

Riskbedömning är ett kontinuerligt arbete!

 



 

 

Mallar, rutiner och instruktioner

Mer om riskbedömning av arbete med kemikalier

Blankett (mall) för riskbedömning

LiU mall för biologiska agens (ej GMM)

Riskbedömningsmall i KLARA för arbete med kemikalier (inloggning krävs, kontakta koordinator KLARA för information, se nedan)

Se även ämnessidorna nedan där respektive arbetsgrupp beskrivit riskbedömningsprocessen.

Riskbedömningsarkiv

 

Vägledning

ADI 508: I allt laboratoriearbete ska riskern bedömas, Arbetsmiljöverket 2005

ADI 296: Kemiska arbetsmiljörisker är fler och närmre än du tror, Arbetsmiljöverket



Kontaktuppgifter

Hanna Wessman
Koordinator Laboratoriesäkerhet LiU
013-281564

Kristina Orselius
Koordinator kemikaliehantering och KLARA-systemet
013-282033

Lisa Nilsson
Säkerhets- och Miljöcontroller, Region Östergötland
010-103 80 29


Sidansvarig: hanna.wessman@liu.se
Senast uppdaterad: 2019-01-24